När vi kom in till barnsköterskan va det även en doktor där, vi fick klä av kärlekarna in på bara mässingen för det skulle ju vägas och mätas. Louise väger nu 5100g och är 61,5cm lång, Wilgot han väger 6305 och är 62,6cm lång. Det är inte klokt va dom växer.... så underbart och härligt. När allt va mätt och vägt så va det dags för läkar- undersökningen. Han böjde, bände och lyssnade på lungorna. Allt va som det skulle med båda, jag frågade om han kunde lyssna lite mer på Louise efter som vi är orolig för hennes rossel men det va tydligen ingen fara. Sedan va det sprut dags.... Först Wilgots tur.... om man nu kan kalla det tur.... Max fick sätta sej på en stol med Wilgot i knät, doktorn och sköterskan satt sej på varsin sida om honom och sedan stack dom våran lille kille i bägge låren samtidigt... oj, oj vad han blev ledsen men som tur va gick det fort över. Sedan va det min och Louise tur..... hon blev också fruktansvärt ledsen och det gick inte över lika lätt som för brollan.

När vi va färdiga på bvc åkte Max tillbaka till jobbet och jag vandrade hem och jag säger då det.... vem behöver gymkort då man kan dra tvillingvagn genom 3dm oplogad snö ?? Äntligen hemma orkade jag inte gå upp för alla trappor så vi stannade till för mat paus och blöjbyte hos barnens farmor. Vi va där tills jag skulle ut i ovädret igen, denna gång för att ta mej och barnen upp på sjukhuset. Wilgot skulle ju dit på ultraljud igen, Lena skulle möta mej där så jag fick ha någon med som kunde hjälpa till med Louise om hon blev grinig. Det blev hon inte utan sov hela tiden men Wilgot stackarn tyckte att det va nog med alla undersökningar för idag. Han blev riktigt förbannad där på britsen, men jag tycker att det är bra att han har humör.

Efter ultraljudet åkte Lena hem och jag tog bussen in till stan. Jag skulle ju gå förbi name it och kolla om jag hittade några byxor till kärlekarna.... de gjorde jag tyvärr icke. Däremot hittade jag min far på väg in på dressman.... han skulle också titta på byxor men blev så glad då han såg oss att han glömde bort det. Han hjälpte mej att dra vagnen till Anders och Matilda istället ;-)

Där va vi en liten stund, barnen åt och fick blöjorna bytta sedan gick jag mot bussen. Det va ju naturligtvis oplogat även då så jag slet som en oxe för att ta mej fram med vagnen någorlunda fort. Det kändes i både lår och armar....

Jag klev av i birsta för jag ville möta Max, han tyckte jag va tokig men sådan är ju jag och de får han stå ut med.... Vi väntade för länge på bussen och började fundera på att gå. Det va en jäkla tur att vi inte gjorde det för efter tre busstider som bussen skulle vara där, kom och gick utan att bussen kom, så kom den äntligen.....

Hemma blev det middag, mys och film..... Kärlekarna va lite griniga, vi tror att det gjorde ont efter sprutorna så dom fick alvedon och sedan somnade dom. Wilgot i allafall.... Louise ville inte sova utan tjurade på en bra stund. Nu ligger hon äntligen och snarkar i vagnen.